I Sverige och i de flesta andra västländer vill myndigheterna skapa en barnomsorg som gör att både mannen och kvinnan kan lönearbeta även när barnen är små. Detta är en utveckling som psykologen och författaren Gordon Neufeld är mycket kritisk till.

Hemma i Kanada är Gordon Neufeld något av en auktoritet inom utvecklingspsykologi, vetenskapen som är inriktad på barns och ungdomars psykologiska utveckling. Enligt Gordon Neufeld går forskningsresultaten på tvärs mot trenden att satsa på barnomsorg.

- Många föräldrar har idag dåligt självförtroende, de tror att andra är bättre på att ta hand om deras barn. Men så är det inte, det är en förälder som är mest lämpad att göra det, sa han under ett besök i Sverige.

Enligt Gordon Neufeld finns det en rad punkter som gör att föräldern inte kan lämna över ansvaret över barnets utveckling till någon annan auktoritet. I grunden handlar det om att barnet från början knyter an till sina föräldrar och det är där som barnet upplever sig tryggt.

- En av de viktigaste reglerna är att barn inte får uppleva fler separationer än de klarar, sa han.

Barn behöver någon som guidar dem i livet, innan de är tillräckligt mogna för att stå på egna ben. Men denna guidning måste komma från någon som finns där helt och fullt för dem. En pedagog eller barnskötare kan inte skapa samma känslomässiga bindningar eller samma trygghet som föräldern annat än i undantagsfall.

- Det är bara de som har den djupa anknytningen till ett barn som verkligen är motiverade att ta hand om barnet, sa han.

Han menade också att det måste finnas utrymme att gråta för ett barn. När ett barn möter hinder i livet, och tvingas lära sig att allt i världen inte kan följa hennes vilja, är det viktigt att det finns möjlighet att gråta. Den reaktionen hjälper barnet att anpassa sig till och acceptera verkligheten.

- Men var kan tårarna komma? Jo, redan hos tvååringar i barnomsorgen så vet de att de inte ska gråta där. Tårarna måste komma när de är med sina föräldrar. Men får de inte gråta i tryggheten hos föräldrarna, då bygger de istället upp frustration och aggressivitet, sa Gordon Neufeld.

När han besökt unga kriminella har han sett vad det lett till.

- Alla de barnen hade förlorat sin förmåga att gråta eller hade ingen att gråta med, sa han.

Han menar att familjen måste vara som en livmoder för barnet, en miljö där barnet får växa till i egen takt. När barnet väl har mognat och är trygg i föräldrarnas kärlek är hon redo för världen utanför, en värld som annars kan upplevas sårande och skrämmande.

- Barn kommer att möta svårigheter i livet, men om de vet att det finns någon som aldrig kommer att lämna dem blir de inte skadade av det. Men om ett barn inte upplever den tryggheten utan blir sårat gång på gång tvingas barnet ta till olika försvarsmekanismer, som att stänga av sina känslor, sa Gordon Neufeld.

Han såg användningen av narkotikan som ett försök att hantera brister i uppväxten.

- Många unga som använder narkotika gör det för att fly från den känslan av att vara sårad.

JONATAN SVERKER